ATT SKRIVA ELLER INTE SKRIVA?

SOLNEDGÅNG ÖVER BIG SANDY BEACH.

BIG SANDY BEACH. MAKENA. Läge sydvästra Maui.

LUNCH VID POOLENS TAVERNA. F & L med barnen V & E.

Att genomföra min idé,

att skriva Dagbok under resans gång, -eller inte?

Tja, - det är frågan i alla fall!

Så här på resande fot, med allt som händer är det, eller blir det så,

att tiden inte räcker till för skrivande varje dag. Och så går det många dar när inget skrivs ...

Ja, då kommer minnesproblem, och inte ens datum på korten hjälper till som stöd för minnet (många ursäkter alltså!!!)

Så, nu hoppar jag raskt framåt till söndag den 8 februari,

som blir en hemmadag med sol och bad i polen. L och F kommer över med barnen, och V är överlycklig att på nytt få testa barnpolen med alla rutschbanor. Werner bjöd på "drink på poolkanten" och en god lunch på tavernan. Så det blev familjemys och en trevlig dag, - igen!

Jo, men visst, jag höll på att glömma!

Vi gjorde en formell inbjudan till F & L att göra oss sällskap på middag hos Mamas Fish House i morgon kväll (vi har diskuterat saken tidigare med dem). Inbjudan blev mycket väl mottagen, inte minst härligt att veta att kompisen F (ja,det är svårt att hålla isär två F?) lovat ställa upp som jourhavande Nanny!

Vi har hört talas om,

att den längsta sandstranden på Maui, Big Sandy Beach, ligger vid Makena, söder om Wailea, inte långt från vårt hotell. Eftermiddagen är långt framskriden och det är fortfarande varmt och skönt ute. Det vore ju tråkogt att missa möjligheten att få se denna strand, varför vi raskt hoppar in i bilen och åker dit.

Mina synimtryck blir inte himlastormande

avseende skönhetsupplevelser (då jag ju redan upplevt så många?). Men här är lugnt och ganska folktomt, havet ligger stilla och visst sandstranden är ... lång! Hawaii är ju känd för sina fantastiskt sköna solnedgångar. Vi ser här en tämligen blek sådan, men den återspeglar harmoni, - säkert påverkad av stillheten runtomkring. Det är vad jag uppfattar vid påseende av mina fotografier!

Vi åker hem till hotellet

för en stilla kväll, med inköpt kvällsmål, landets goda turkey, skuret i tunna skivor lagda på lite grovt (?) bröd med skivade tomater. Det mumsar vi förnöjsamt i oss i vår sköna rumsmiljö, innan John Blund kommer springande med sitt paraply ...

Det är faktiskt ganska utmattande, med så många upplevelser ... GÄSP!